Mansplaining

Vet ni vad mansplaining är? Om inte… Läs här. Eller kolla här nedanför.

Skärmavbild 2017-08-24 kl. 20.41.21.png

 

Tack vare min kloka lillasyster blir jag mer och mer medveten om jämställdhet! Jag borde bli ännu mer medveten, men det tar sin tid. För många saker som alltid ”bara har varit som de är” reagerar man inte över. Inte förrän någon påpekar det.

2017. Jag tycker att vi i Sverige idag lever ganska jämställt. Men vet ni – kvinnor jobbar fortfarande 7 timmar mer än män varje vecka – i hemmet. SJU TIMMAR! Det är nästan en timme om dagen som vi kvinnor jobbar mer än våra män. Varför är det så? 2017! Har vi verkligen inte kommit längre?

Sen kan jag ju tycka att diskussionen ibland blir lite tramsig. Jag tycker tex inte nödvändigtvis att både män och kvinnor S K A göra allt som hör till hemmet. Jag kan bara se till min egen relation, som jag tycker är hyfsat jämställd. Men det ÄR Christian som fixar däcken på bilen och det ÄR han som klipper gräset. Samtidigt ÄR det jag som organiserar mest och håller koll på ungarnas kläder och sånt. Och den här uppdelningen har jag inget emot. Jag är inte ett dugg intresserad av att byta däck på bilen, jag kan faktiskt inte tänka mig många tråkigare saker än just det.

Men. Nu var det ju egentligen inte det jag skulle skriva om – utan mansplaining. Det är en sak jag blivit ytterst medveten om. Hur män (ofta) sätter sig på höga hästar. Det kan såklart även en kvinna göra, men jag stöter då inte på så många kvinnor som beter sig på samma vis som en man kan göra. ”Lilla-stumpan-attityden” från äldre män är bland det absolut värsta jag vet. Jag har en gång kastat en häftapparat efter en dryg man (preskriberat vid det här laget tack och lov) för att han var så nedrans dryg och opassande att jag inte orkade med honom. Detta skedde på min arbetsplats! En arbetsplats där män fick bete sig hur fan som helst utan att någon egentligen reagerade. För det hade liksom alltid varit så… Fullständig katastrof!

Skärmavbild 2017-08-24 kl. 20.52.43.png

 

Ett annat exempel är facebook. Jag är med i ganska många grupper, speciellt växt-och odlingsgrupper av olika slag. Den bästa gruppen heter Växtgäris och är enbart för kvinnor och icke-binära. Stämningen i den gruppen är bättre än någon annanstans på internet (iaf som jag upplevt). Ingen är elak, dryg eller uppläxande. Alla visar varandra respekt och kärlek.

Men jag är även med i en grupp som heter Tomatklubben. Där lär jag mig oerhört mycket och kan få fram massa info om odling av tomater. I veckan ställde jag frågan om vart (ja, jag skrev vart och inte var. Fel, men nu blev det så) man bäst köper tomatfröer. Det första svaret jag får – från en man – är att jag skrivit fel! Som ni kan se nedan blev jag lite irriterad. Jag brukar normalt låta sånt här passera, men nu var jag redan lite irriterad och fick därmed nog. Och det hjälpte ju – han bad om ursäkt 🙂

IMG_4750

I sak hade han ju rätt, och jag håller med honom om att svenska språket misshandlas väldigt på sin håll. Men nu handlar gruppen om tomater! Vill man diskutera språkbruk finns det säkert någon annan grupp för det!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s